…och en början.

Livet är märkligt ibland. Ganska ofta faktiskt. För mig är förändring och utmaningar något av det viktigaste och det som gör livet värt att leva. Så känns det just nu i alla fall. Jag irriterar mig själv emellanåt när jag inte nöjer mig, att jag helt plötsligt vill något annat, samtidigt som jag är så sjukt tacksam för vad jag har. Jag blir frustrerad. Men på något sätt vill jag väl hitta mig själv, och min plats i universum.

Det verkar som att alla människor har en blogg nu för tiden, så jag ska väl inte vara sämre! Det spelar ju faktiskt ingen roll om någon kommer läsa skiten, men det kan ju alltid vara skönt att få skriva av sig. Det finns ju säkert en anledning till varför folk har skrivit dagbok i alla tider, själv har jag missat det där.

 Det händer ju faktiskt en hel del nytt i mitt liv. Allt som har varit självklart, och vardag är ju förändrat. Jag har blivit singel, ska flytta ihop med underbara vännen Ramona J, i en helt ny stad, letar nytt jobb.. Även om allt är helt galet så känns det ändå riktigt bra. Allt löser sig, ellerhur?