Äntligen måndag. Alla människors favoritveckodag. För många är måndagmorgonen den som det tar mest emot att gå upp ur sängen på. Jag vill gilla måndagmorgnar, hela livet. Jag vill inte ha ett jobb som jag inte vill gå till. Jag vill inte gå dit bara för att tjäna pengar så jag kan betala hyran, köpa mat och tvättmedel och ha lite över till mina hobbys och ett par nya skor i månaden. Jag vill inte längta hela arbetsdagen efter att gå hem och sätta på mig mysbrallorna och sätta mig i soffan framför TV’n. Jag vill inte fastna i mönster och rutiner som gör mig mindre lycklig.
Helgen har varit långtråkig, och dötrist, och tråkig, och alldeles, alldeles underbar! Jag är så jäkla glad och tacksam för alla vänner jag har ute på klubben, och att jag får träffa dem och bara ha roligt. Vi fick inte hoppa alls i helgen, det var blå himmel i hela Skåne, ja säkert hela Sverige, utom i Everöd. Vi hade låga moln precis hela helgen. Men ändå har jag träningsvärk i magen så mycket som jag skrattat. Jag är världens lyckost. Vi byggde människotorn på 5 våningar som mest, vi åkte rullbrädekarusell, och hade supertrevlig fest på kvällen. Vi har nytt lagnamn, jag och mina flickor; The PP’s.. Jag tänker inte tala om var det står för. Jag, Dan och Benrem skapade den nya skydive-dansen och hade show i baren. Och Jenny visade vad hon går för på strippstången. What a lovely day. Det enda som var dåligt var att moderatjävlarna vann valet igårkväll.. Men jag röstade ju aldrig så jag har väl inte rätt att vara bitter antar jag. Jag skäms.
Nu skulle jag bara vilja ha en sysselsättning, för jag bli snart galen. Jag har verkligen inget att göra mer än att städa här hemma, eller gå promenad i regnet. Jobb får jag inte förrän om 1-2 veckor.. Ångest.
foto: Jenny och Karim